Miss Keep Your Distance

...

2010-08-10T14:07:00.000-07:00

Jag finns här nu.
Kanske syns vi.

Bryt upp, bryt upp!

2010-07-18T04:31:00.000-07:00

Jag vet inte när jag slutade att se på den här bloggen som ett kärleksbarn och istället började känna att jag ville adoptera bort den så fort som möjligt.

Jag är en dålig mamma.

Jag stänger inte ner den här sidan (än), men jag kommer inte tillbaka.

Jag börjar om på nytt.

Jag läser igenom gamla inlägg och inser att de inte är jag. De är skrivna av mig, men de flesta har ingen själ, inget hjärta. Min profilbild föreställer Estelle Getty. En av pantertanterna. Hon dog 2008, ungefär vid samma tidpunkt som jag började slacka av här. Jag tycker att det är väldigt symboliskt. Den här bloggen dog med Estelle, eller Sophia, som hon hette i serien. Eller så tröttnade jag helt enkelt. Det kan ju vara så. Men det är roligare att skylla på det första.

Så.

Tack för mig.

När jag startat upp på nytt skriver jag ut adressen här.

Ha det!

En av alla fördelar med att jobba i butik

2010-07-18T04:21:00.000-07:00

Gothia Cup.
Åh, vad roligt.
För hundratusende gången: Nej, du kan inte växla pengar hos mig! Nej, jag är ingen turistinfo!
Fast utåt sett är jag 100 % service.
All smiles.
*visar tänderna*

Till Daniel

2010-06-19T02:07:00.000-07:00

Det måste vara lite jobbigt att folk satsar pengar på du svimmar under vigseln.

I object

2010-06-19T02:01:00.000-07:00

Vaknar upp med svidande hals och sprängande huvud.
Say what?
Är det inte sommar nu?
Vadå sjuk?
Sommar.
Sommar!

iMonster

2010-06-11T04:10:00.000-07:00

Jag köpte en ny dator häromdagen. Efter att ha suttit och redigerat tusentals bröllopsbilder vid en liten Macbook i över ett år kände jag att det var på tiden. Dels funkar det inte i längden (för mig) att redigera bilder på en skärm lika stor som ett A4. Dels är min arbetsställning fullkomligt vedervärdig - sett ur ett ergonomiskt perspektiv, alltså. Resonemanget gick ungefär så här: antingen köper jag en ny dator, eller så förvandlas jag sakta men säkert till ringaren i Notre Dame. Med förvridna handleder. Och tunnelseende.

Så. Nu sitter jag vid en 27 tums iMac med quad core - ett veritabelt monster - och försöker vänja mina ögon vid en skärm lika stor som tv:n. Jag höll på att flyga baklänges första gången jag slog på den. Det var en demon som skrek ut välkomstjingeln. RAAAAAAAAH!!!!!!! Det kändes som att sitta framför en bioduk.

Första dagen undvek jag att titta på den. Den var liksom så jäkla... stor. Tog upp hela rummet. Andra dagen satte jag mig ner och pratade lite med den. Försökte lära känna den.
Tredje dagen började redigera så smått. Fjärde dagen skrev jag kärlekssånger till den.

Jag hjärta monstret.

Min arbetsställning är fortfarande rätt sunkig, eftersom jag inte har ett ordentligt skrivbord, men jag har lyckats få ner redigeringstiden till 2 dagar. 2 dagar. Heldagsbröllop. Och då jobbar jag långsamt.

Mindre tid framför datorn - mer tid att göra... tja... annat.

Det hurrar vi för.

Orka

2010-06-11T04:03:00.000-07:00

Orka ta bort inlägg. Måste gå igenom alla, en efter en, vilket jag är på tok för lat för. Men något kommer hända här. Någon gång. Lite förändring. Det är bara nyttigt.

Så.

Vad är uppe med er?

Är ni kvar?

AHAHAHAHA!

Fet chans att ni är. Vilket i och för sig är bra. Nu kan jag skriva precis vad jag vill.

Velly nice.

Nystart

2010-06-02T01:24:00.001-07:00

Jag funderar på att ta bort varenda inlägg här och börja om från scratch.

Ja.

Så får det bli.

Måste ladda lite först bara.

Just say no

2010-03-05T01:38:00.000-08:00

Mars skulle bli en lugn månad. Jag skulle läsa en liten kurs. Kolla på nya tapeter till sovrummet. Välja kakel till badrummet. Försöka träffa min familj som jag inte sett på år och dag och kanske äta frukost med vänner som jag träffar alldeles för sällan. Mars skulle bli månaden när jag sa nej till jobb. Nej. Nej. Nej.

- Hej, kan du jobba?
- Absolut!

Så nu sitter jag med späckat schema igen, eftersom jag inte kan säga nej. Jag tror att jag hade två lediga dagar i sträck i mitten av november förra året. Det var tider det.

Det går ju så bra att skriva det här. Varför fungerar det inte i verkliga livet?

Nej.
Nej.
Nej.

Ja?

Skype

2010-03-03T11:36:00.000-08:00

Jag var hos tandläkaren tidigare dag med vad jag trodde var en ond visdomstand. Det visade sig vara en inflammerad köttficka (smaka på det ordet - mmm...) där det samlats lite trevliga matrester. Jag var med om det för några år sedan. Då brände man bort det överflödiga köttet. Märk mina ord - man har inte levt förrän man känt doften av sin egen grillade lekamen. Anyone for barbacue? Men det ska tydligen räcka med att karva bort skiten, som min tandläkare så snällt informerade mig om innan hennes laptop pep och hon schasade ut mig i väntrummet (med haklapp och allt).

- Det är min son som ringer på Skype. Ursäktar du mig?
- Ehm... OK.

Men det är lugnt. Tandläkaren är väl gratis?

Vadå "nej"?

Days of yore

2010-03-02T00:12:00.000-08:00

Läser gamla inlägg och inser att jag var mycket roligare förr.

Vad hände egentligen?

Övrig info: Väldigt väldigt ont i munnen. Hata!

Straffet

2010-02-28T15:10:00.000-08:00

Jag har en visdomstand som jävlas. Big time. Jag är ruskigt nära att göra en Tom Hanks i Cast Away och slå ut den med något hårt. Det är inte tandvärk, snarare något som ligger och trycker mot insidan av kinden och lite annat köttigt. Häromveckan körde jag med tandvärk som ursäkt när jag ville slingra mig ur en sak som vi inte behöver gå närmare in på. Ja. Jag ljög. Voilà straffet. Man ska inte fara med osanning. Det kommer bara tillbaka och biter en i röven.

Saker och ting blir inte bättre av att de gamla på äldreboendet där jag jobbat ikväll berättat hur hemskt det är att dra ut tänder. Jag gjorde misstaget att nämna att jag hade lite ont.

Gammal man: När jag var ung använde man en hovtång.
Gammal kvinna: Jag minns när jag drog ut mina visdomständer. Jag dog nästan.
Gammal man: Hovtång.

Dessutom har min läppar svullnat. Vissa får torra, nariga läppar på vintern - jag ser ut som om jag sprutat silikon i mina. Och då har jag rätt stora läppar som det är. Just nu ser jag ut som som Angelina Jolies fula syster. Det blir bara bättre och bättre.

Straffet.
Straffet!

Aaah, ledighet

2010-02-27T01:37:00.000-08:00

Helgen ser ut som följer.

Gå upp vid 8 och hetsäta frukost.
Jobba till kl 17.
Middag med vänner till kl 20.
Jobba natt.
Sova i tre timmar.
Jobba dag.
Jobba kväll.
Lägga mig ner och dö någon gång runt 21.30 på söndag.
Ledighet - I spit in your face!

Renovering

2010-02-25T14:24:00.002-08:00

Det händer saker. Badrummet ska renoveras. Det ska väljas kakel och klinkers och handfat och annat som kan tänkas höra ett badrum till. Jag har försökt lobba för ett badkar, men det får tydligen inte plats. Att slå ut väggen mot vardagsrummet för att göra plats för en jacuzzi kommer visst inte på fråga. Löjligt. Vad har man mest glädje av: bubbelbad eller ful vägg? Just det.

- Men ett mexikanskt handfat i mosaik då? Det kan vi väl ha? Nähä.

Rea

2010-02-25T13:42:00.001-08:00

Bokrean gick av stapeln 07.00 imorse. Eftersom jag släpat reaböcker upp, fram och sidledes den senaste veckan, visste jag precis vilka jag skulle rycka till mig.

Det blåser på månen

Det ljusa rummet

Krigsfotografen

American music

Oh. Just det, ja. Personalrabatt på reapriserna.

Ibland tycker jag väldigt mycket om mitt jobb.

Ahahahaha!

2010-02-20T02:55:00.000-08:00

Jag vet inte vad som är roligast.

Att jag tålmodigt stod och väntade på vagnjäveln i 1 1/2 timme eller det faktum att jag trodde att vagnen faktiskt skulle komma.

Jag-Snön 0-1

Whammy.

Paris, tu me manques

2010-02-18T11:47:00.001-08:00

Ibland saknar jag Paris så mycket att det gör ont. Idag är en sådan dag. Jag har inga direkta bilder från när jag bodde där 2005, vilket suger, men jag har liten filmsnutt på min telefon. Jag dansar framför slottet Versailles. Mitt hår ser ut som sju svåra år, men then again, det gör det ju alltid. Första snöflingorna faller och det är galet kallt. Kanske lägger jag upp den här någon gång. Filmen. Eller inte.

Censuren

2010-02-18T06:57:00.000-08:00

Sex and the City går tydligen igen (och igen och igen) runt 15-16-tiden varje dag. Jag kollade lite idag. Det där avsnittet där Miranda får lite...gegg...i håret? När tjejerna går på tantrakurs?

Det var censurerat.

Man klippte mitt i scenen.

Inget snusk kl 16. No-no.

Det tyckte jag var lite roligt.

Ask away

2010-02-06T02:05:00.001-08:00

Fråga vad som helst (nästan) när som helst.
Fotorelaterat eller...tja...annat.
Anonymt eller skapa konto.

Här.

Bästa drömmen ever

2010-02-01T14:24:00.000-08:00

Jag drömde om en kille på mellan- och högstadiet som älskade att göra livet surt för mig. Han kom fram till mig på gatan (här och nu idag) och sa:

- Du? Det där med att jag var så elak mot dig? Det beror på att jag är schizofren. Jag ville bara säga det.

Och jag bara nickade och tänkte: Go figure.

Sedan fortsatte drömmen med att alla som någonsin gjort mig orätt kom fram och ursäktade sig och sa att de egentligen var psykiskt sjuka.

Sedan vaknade jag och insåg att jag försovit mig.

Om samlande

2010-01-29T04:35:00.000-08:00

Jag kollar på Oprah. Det handlar om hoarders, folk som hamstrar saker tills de knappt kommer in genom dörren. Jag tittar och tänker: hur fan kan man låta det gå så långt? Kommer det inte en dag när man tänker: Ah, jag borde kanske ta och städa lite? Kylen är ju trots allt full med larver.

Äckligt.

Sedan ser jag mig omkring och inser att

1) jag aldrig öppnar garderobsdörren, eftersom det skulle vara lika med självmord. Det är så mycket bråte där inne att jag ryser bara jag tänker på det.

2) jag lägger saker överallt. Överallt. Jag har en skrivmaskin på ett bord i sovrummet som ligger begravd under en massiv hög kläder. Jag tror i alla fall att den står där. Har inte sett den på ett tag.

3) min kyl är i akut behov av rengöring. Det finns mat där som snart kryper ut av sig självt.

4) det står kaffekoppar över-bloody-allt.

5) det står kassar fulla av pant lite varstans.

6) soporna ofta står kvar tills någon förbarmar sig över dem.

Osv. Osv.

Det är väl inte lika illa däran jämfört med de där gästerna som sitter i Oprahs ergonomiskt anpassade läderfåtöljer, men ändå. Jag passerade lätt gränsen för gris för länge sedan. Jag ser mig själv om 30 år, ståendes i min överfulla lya som luktar surt av kattpiss och gammal sopsås. Ett kamerateam i köket dokumenterar svineriet till någon pratshow som leds av en botoxad Carolina Gynning. Där står jag i min fläckiga och trasiga pyjamas som jag fick för 20 år sedan och visar glatt upp min vidriga kyl.

"Kål är bra, väldigt förlåtande! Titta här, utsidan är rutten, men insidan är fin."

Nu ska jag städa.

Aaarrrgh!

2010-01-15T15:15:00.000-08:00

Jaha.
Tydligen vill mitt modem inte koppla upp sig med mitt nuvarande operativsystem.
Måtte djävulen ta OS X!
Och Telia!
Jag har inte lust att pröjsa 1700 spänn för en uppgradering.
*gråter*

Så rätt

2010-01-15T15:06:00.000-08:00

Hur många kan briljera med en Eiffeltornslampa i sovrummet?
Oh.
Oh.
Oh.
Jag!
Jag vet vad ni tänker.
Hon har ingen smak.
Och det stämmer.
Det har jag inte.
Ha!

För att jag är värd det

2010-01-15T15:03:00.001-08:00

Klockan är 00.03 och jag står och bakar brownies.
Socker, gott folk.
Socker!

forts.

2010-01-11T08:52:00.001-08:00

...och sedan kommer det in en tant som blir arg på mig personligen för att vi inte har block som är estetiskt tilltalande tätt följt av äldre man med galen blick som snorar på disken och frågar efter hälsoböcker. När jag visar honom hälsohyllan stirrar han på mig en lång stund och säger till slut:

men det här handlar väl inte om krig?

Sedan ställer han sig och bara tittar på mig och mumlar något ohörbart.

Vad är det här? Dårarnas afton?

Jag tar med pepparspray nästa gång.

365 stiltips för män

2010-01-11T08:17:00.000-08:00

När man står i en kall liten bokhandel alldeles ensam på kvällen och det kommer in en stor karl och skriker att man är utomordentligt värdelös och kan dra åt helvete för att man inte låter honom byta en bok vars bytestid gått ut för länge sedan - då är man inte särskilt kaxig. Då bränner tårarna bakom ögonlocken och man mumlar jag gör ju bara mitt jobb och får till svar att man inte är vatten värd och smockan riktigt hänger i luften. En stor kraftig mansnäve som gör sig beredd att krossa käken på en. På grund av en bok. 365 stiltips för män. Han gör sig beredd att hoppa över disken och slå ner mig på grund av en jädra bok. Jag räcker över ett tillgodokvitto med darrande händer och han kallar mig subba. Jag ber honom skriva på och han säger att jag kan dra åt helvete. Igen och igen och igen. Och jag orkar inte replikera. Jag brukar vara rätt bra på att göra det, men plötsligt blir jag väldigt liten och ynklig. Dörrarna susar igen bakom honom och jag står kvar med boken i handen och tänker: han kanske väntar på mig när jag låser och dödar mig.

Just nu vill jag inte jobba här.

Glödlampa

2010-01-07T02:54:00.000-08:00

Klockan 04.30 sätter jag mig käpprätt upp i sängen och ropar AHA!

Torsdag.

Mad Men. Säsong 3.

Det är skönt att seniliteten går upp och ner.

Torsdag

2010-01-06T16:28:00.000-08:00

Häromdagen skrev jag på min Facebook-status att jag vill att det ska bli torsdag. Nu.

Idag sitter jag och stirrar på sidan och försöker komma underfund med varför jag skrev så.

Vad händer på torsdag?

Vad?

Vaaad??

Jag menar, det måste ju ha varit såpass viktigt att jag bemödade mig att skriva det som status.

Nåväl.

Jag antar att det är officiellt nu.

Jag har blivit senil.

2009

2010-01-05T08:12:00.000-08:00

Folk summerar 2009 till höger och vänster. Skulle jag sätta mig ner och försöka plita ner vad som varit bra med 2009 skulle det bli en förbannat kort summering. Låt mig förtydliga. 2009 sög. Jag kan inte betona det nog. 2009 var en röv. Milt sagt. Min sambo förlorade jobbet. Jag fick mindre timmar i bokhandeln. Jag kom på kant med delar av familjen. Jag var konstant trött, hur mycket jag än sov. Jag slutade mer eller mindre att träna. Jag isolerade mig med bilder och jobb hela sommaren och glömde bort att bara vara. Jag kom ofta på mig själv med att sitta och stirra rakt fram och tänka på allt som jag kunde gjort bättre. Jag gick runt med en konstant klump av ångest i magen. Jag skar av mig halva fingret (nästan). Min sambo fick svininfluensan bara dagar före julafton och låg däckad. Osv. Osv.

Det enda positiva med 2009 var att jag utvecklades som fotograf. Men det har varit en skumpig färd. Det har gått ömsom upp, ömsom ner och jag har vid flera tillfällen funderat på om jag verkligen passar för det här. Tänk om det bara är ytterligare en sak som jag fått för mig att jag ska göra. Någonstans vet jag att det inte är så, men jag har så lätt för att gräva ner mig. Så lätt för att tvivla och trycka ner mig själv och inte se det positiva. Minsta lilla motgång känns ända in i själen. Det har inte varit en räkmacka direkt, men jag har lärt mig oerhört mycket. Jag har insett att jag måste ta för mig mer. Våga mer. Inte ge upp.

Och jag är frisk. Mina närmaste är friska. Min sambo har fått ett nytt jobb. Jag kom över min sprutskräck. Bröllopsbokningarna för 2010 blir allt fler. Det finns folk som peppar och bryr sig och även om jag inte kan ta det till mig alla gånger, uppskattar jag det väldigt mycket.

Det finns en ljuspunkt långt långt där borta.

2010.

Alrighty then.

Vi kör.

F-f-f-f-freeeezing

2010-01-03T04:46:00.001-08:00

Jag jobbar i en liten bokhandel ibland. Jag trivs verkligen där. Den är inte större än att man kan gå in och vända, men jag tycker att det är en del av charmen. Vad som ICKE är en del av sagda charm är bristen på allt vad värme heter. Det är så kallt att man nästan dör. Tre tröjor till trots. Värmen är på för fullt, men det märks inte. Jag kan inte röra händerna. Jag räknar kallt (ha!) med att mina fingrar kommer att falla av innan stängningsdags. Jag har hyfsat kass blodcirkulation som det är. Att jobba i bloody Sibirien gör inte saken bättre. Eller att jag tvättade håret och sedan promenerade till jobbet. Blött hår fryser till is. Snabbt. Och ser mycket roligt ut.

Mad Men

2010-01-02T08:42:00.000-08:00

Jag brukar vara lite sen med att gilla saker som andra hajpar. Det dröjde innan jag tog till mig Prison Break. Twilight. True Blood. Getost. Mojitos. London.

Mad Men.

Oh. Mad Men. Denna fantastiska serie som jag missat totalt. Nu har jag snart sett halva andra säsongen och jag är väldigt väldigt fast. Jag skulle nog vilja gå så långt som att säga att det förmodligen är det bästa jag någonsin sett.

Tack Kanal 9 som kör Mad Men-maraton hela helgen.
Bless you.

Jul i mitt hus

2009-12-23T15:56:00.000-08:00

Klockan är julafton. Jag sitter bredvid en febrig sambo och kollar på skräckfilm. Jag är så fruktansvärt trött. Egentligen borde jag gå och lägga mig eftersom jag ska upp och jobba, men jag sitter bra här. Det är vitt ute. Jag kan inte minnas när jag upplevde en vit jul senast. Gröten är kokad, paketen är inslagna och magen är full av glögg och skumtomtar. Jag börjar faktiskt känna av yttepytte julstämning. Tänka sig.

God jul alla fina.

'tis the season

2009-12-21T12:29:00.000-08:00

Jag vet inte vilka fancy julklappar ni köper till era respektive.
Själv ska jag köpa en kudde till min.
God jul och sluta stjäla min.
Typ.

I löv december

2009-12-21T12:24:00.000-08:00

Jag jobbar helt galet mycket nu.
Jag äter vidrigt ofta på McDonalds.
Jag ser min sambo kanske en halvtimme varje dag.
Jag somnar på soffan eftersom jag inte orkar röra mig och vaknar med nackspärr runt halv fyra.
December.
Julhandel.
Folk som rycker i en hela hela tiden och frågar tusen saker.
Varvat med lite nätter på äldreboende.
Nnnng....

Förhoppningsvis kan jag leva uteslutande på mitt fotograferande om några år.
Jag längtar tills dess.

Måste vara trollen

2009-12-10T03:46:00.001-08:00

Idag hittade jag en bit grön parmesan och ett rivjärn i en kasse i hallen.

What the fuck?

Stelkramp

2009-12-06T05:57:00.000-08:00

Jag stod och grävde i min väska häromdagen. Det finns en hel del saker där. Kvitton. Linser. Deo. Ruttna bananer. Pennor som jag plockat på mig. Lösa mynt. Strumpor. Tidtabeller. Rakhyvlar.

Tänk dig följande scenario:

Du har gått av ett nattpass. Sovit i några timmar. Vaknar lite smått groggy. Börjar gräva i en fullproppad väska efter... tja.... något. Stöter till ett föremål med handen. Försöker gräva ännu längre ner och känner att du sliter långfingret upprepade gånger mot något vasst, men din hjärna är så förvirrad efter att ha jobbat hejkonbejkon-tider i flera dagar att den inte registrerar det. Du fortsätter slita handen mot det där vassa och stör dig på att något liksom är i vägen. Du drar upp handen ur väskan och noterar att det riktigt pulserar blod från fingret, strilar ner längs med armen, och allt du kan tänka är: faaaan, nu kommer jag försent till vagnen... Du tvättar såret och det gör så inihelvittes jävla ont att du nästan kräks, men du tänker: meh, skärsår schmärsår och lindar in det med någon slags kompress. Sedan går du och jobbar och tänker inte mer på det. På kvällen tänker du att det kanske är en bra idé att sätta på rent plåster, tar bort kompressen och ser... att det fattas en bit av fingret. Du kan se ända in till benet. Du visar din sambo och frågar om det är farligt när benet syns. Han tittar på fingret och går därefter och sätter sig på toalocket med huvudet mellan benen. Han ser lite grön ut. Du ringer sjukvårdsupplysningen och frågar den trötta tanten som svarar om det är farligt att skära sig på smutsiga rakhyvlar som ligger i en inte alltför fräsch väska om man inte har tagit stelkrampssprutan och den trötta tanten suckar lite och säger att: nä, inte om man känner sig lugn med att bli muskelförlamad om någon vecka eller två.

BRYT!

Vi går några år bakåt i tiden. Du är 10 år och ska ta poliosprutan hos skolsyrran. Du är väldigt nervös. Du hatar nålar. Du vill bara därifrån. Du står sist i kön av prepubertala elever som en efter en går in och tar sprutan och därefter kommer ut vrålandes det gjorde så jävla ont! hon stack ända in till benet! aaaaah! Och du tänker: fuck this shit (något i den stilen i alla fall) och försöker smita, men då är det din tur och du blir inföst på sjuksyrrans kontor, satt i en stol och du börjar gråta när du ser nålen och mumlar något om att du är allergisk mot smärta, men sjuksyrran bryr sig inte och hennes praktikant bryr sig inte och du försöker resa dig från stolen, men då trycker praktikanten ner dig och tvingar dig att sitta kvar och nu storgråter du. Du bölar. Praktikaten håller fast och nålen kommer allt närmare. Du har i dagsläget lyckats förtränga det som hände sedan, men du minns att det gjorde jävligt ont samt att när du stängde sjuksyrrans dörr bakom dig svor att aldrig någonsin ta en spruta igen. Aldrig mer. Och det gjorde du inte.

Och nu orkar jag inte skriva "du" längre, för det handlar ju trots allt om mig. Och min sprutskräck. När alla andra tog stelkrampssprutan i sexan skolkade jag. Skolsyrran jagade mig, men jag lyckades alltid slingra mig undan. Jag trodde att jag var in the clear. Tills jag skar av mig halva fingret. Natten innan jag begav mig till akuten låg jag och skakade av gråt. Panikattackerna avlöste varandra. Tanken på ett infekterat och köttigt finger skrämde mig långt mindre än tanken på att behöva återuppleva poliosprutan. I mitt huvud har den händelsen antagit massiva proportioner. Allt jag såg framför mig var en stor tjock nål som stacks in till skaftet och pumpade in frätande syra. Jag är 30 år och den lilla incidenten har ärrat mig för livet. Jag höll på att dö när jag satt på sjukbritsen med mitt provisoriskt inlindade finger. Jag var naturligtvis tvungen att fråga läkaren om det gjorde ont att ta stelkrampssprutan. Det ska göra ont, sa han. Sedan gick han. Det hjälpte inte om man säger så. Hade det inte varit för att jag pröjsat 300 spänn för att få fingret omlagt (det går TACK OCH LOV inte att sy när det inte finns någon hud att ta av) hade jag aldrig tagit den. Jag hade rest mig upp och gått. Riskerat stelkrampen. Men snålheten tog överhanden. Jag ville ha valuta för pengarna. Så jag satt kvar. Och skakade. Det riktigt sög i magen av panik. In kommer en allmänt käck sjuksyrra med en liten bricka. När hon inser att jag är på väg att rasa ner från britsen av rädsla klappar hon mig och säger något roligt. Jag har tyvärr glömt var det var, eftersom jag höll på att bajsa ner mig. Sedan spände det lite i armen. Klart. Jag tittade förvirrat på henne. Var det allt? Var det detta som jag fruktat i 20 år? No way. Var är den riktiga sprutan? Var är den frätande känslan? Jag kände mig ärligt talat lite... lurad. Men, men. Sprutan är tagen. It's done.

Slutsats:

Om det är något jag är bra på så är det att skapa drama.

Kom inte och påstå något annat.

Slutsats 2:

Ha för helvete inte rakhyvlar i väskan.
För h-e!

10

2009-11-29T15:02:00.000-08:00

Utmanad av Miss E. 10 fakta om moi. Here we go.

1) Jag har en del väldigt roliga ticks. Jag tänker inte yppa dem här, men de är roliga. Sjukt roliga. Jack Nicholson i Livet från den ljusa sidan-roliga.
2) Jag älskar Lilla huset på prärien. Älskar. Det stämmer. Ta fram spypåsarna.
3) Jag förlägger jämt mina glasögon. Faktum är att jag förlägger det mesta.
4) Jag kan inte leta efter saker som jag förlagt i mer än tio sekunder. Sedan vrålar jag uppgivet att jag inte hittar. Jag har världens bästa sambo. Han hittar allt. Seriöst - jag hade suttit naken, blind och hungrig i ett hörn om jag inte haft honom.
5) Jag gör världens godaste pannkakor. (Nu tänker du att din mammas pannkakor är bäst i världen. Newsflash - det är de INTE!)
6) Det tog mer än nio år och en matförgiftning innan jag kunde gå på toa medan min pojkvän var kvar i lägenheten. Nio år innan jag kunde medge att jag ens hade de behoven. Jag tvingande honom att diska för att blocka ut eventuella oljud. Vad kan jag säga. Tunna väggar. Men, men. Vi är på väg in i ett normalt förhållande efter nästan ett decennium. *gör tummen upp*
7) Jag tror stenhårt på skrönan om Svarta Mary och kan därför inte stå i ett mörkt badrum med spegel i mer än fem sekunder.
8) Jag kastar saker när jag blir arg.
9) Jag är en hycklare.
10) Jag är övertygad om att jag hör hemma i amerikanska södern. Inte här.

Say hello to the old woman

2009-11-28T02:38:00.000-08:00

Jag fotar bröllop idag.
Kan inte tänka mig ett bättre sätt att fira min trea nolla-dag.

Så frickin' spännande

2009-11-26T12:47:00.000-08:00

Uppdrag fredag:
Leta kottar.
Fråga inte.
Eftersom det inte är kottsäsong nu lär det bli väldigt intressant.
Kottar.
Gode tid.

Onsdag

2009-11-25T10:13:00.000-08:00

Dagen har spenderats i soffan, invirad i ett lakan.
Pans Labyrint och pannkakor.
Jag jobbar inatt.
Så det är helt OK.
Intalar jag mig.

Hell yeah

2009-11-23T13:17:00.002-08:00

Vid den här tiden imorgon kommer jag att vara helt twilightifierad.
Mmmm....

Ode to friends

2009-11-21T10:57:00.000-08:00

Jag har inte jättemånga vänner. Har aldrig haft. Kommer förmodligen aldrig att ha. Och jag trivs med det. Jag släpper inte gärna in folk på livet. De få vänner jag har tycker jag väldigt mycket om. Jag säger det nog inte med så många ord, men jag hoppas att de vet det. Även om 9 av 10 fikadejter alltid (ALLTID) börjar med att jag är sur, vägrar titta dem i ögonen, säger emot dem och beter mig som en sociopat. Jag tinar oftast upp efter en stund och har jättetrevligt. Jag vet inte varifrån det där psykodraget kommer. Jag gissar på min pappas sida. Hursomhelst. Det är trevligt med folk som står ut med en.

Det var bara det.

Ceci n'est pas un önskelista

2009-11-21T07:09:00.000-08:00

Jag är visst svår att köpa presenter till. I resent that!
Även om det stämmer.
Jag har dock bestämt mig för att hoppa över min födelsedag i år. Jag tänker vara 29 ett tag till.

Jag har trots det sammanställt en lista med saker som jag tycker är fina. Ingen önskelista. Bara lite saker som gör mig glad.

Saker som gör mig glad en fredag

2009-11-20T09:09:00.000-08:00

regn (jag gillar smattrandet mot fönstret)
att fota med en gammal rysk kamera
hitta saker som jag trodde att jag tappat bort
ta bilen och bara åka utan någon direkt plan
lukten av glögg som sprider sig i lägenheten
sitta invirad i filt
tända ljus
en varm katt i knät
marängsviss

Porträtt für alle!

2009-11-18T06:52:00.000-08:00

UPDATE: Volià!

Eftersom det närmar sig jul tänkte jag vara lite extra snäll och knåpa ihop några presentkort till ett rätt förmånligt pris. Det handlar givetvis om en liten fotosession. De kommer gå att köpa till och med 20/12 och kan användas när som helst. Vill man ge bort en porträttsession till någon som man tycker om (eller någon man inte tycker om - man ska vara snäll runt jul!) är det läge att passa på. Ett fint alternativ till en stickad tröja. Fotografen är givetvis undertecknad - om det...ehm...inte framgick. Jag återkommer inom kort med mer info.

Mu punkt kom

2009-10-30T06:29:00.000-07:00

Jag har visitkort nu.
Det stämmer, gott folk.
Visitkort.
Ha!

Härifrån.

On a different note

2009-10-30T06:20:00.000-07:00

De senaste dagarna har jag kommit fram till följande:

Jag har inte gay-radar.
Jag ogillar per automatik barn till folk som jag ogillar.

Det var allt.

Bakfull

2009-10-30T05:45:00.000-07:00

Jag har jobbat 29 timmar i sträck med en sömnpaus på lite drygt 3 timmar. Natt+dag+natt. Inte rosafluffigt redigeringsjobb. Jag har två hyfsat fysiskt ansträngande arbetsplatser också. Jag trodde att jag var färdig med äldreboendet, men det visade sig att jag saknade det. Kanske är det vana. När man jobbat på ett ställe i nästan 10 år är det svårt att klippa helt. Jag kommer alltid tillbaka. Och jag gillar det. Nätterna ger en dessutom möjligheten att verkligen sitta ner med de gamla (i alla fall de som är vakna) och bara prata. Det är kul att prata med äldre, hur corny det än låter. Det finns ett rivjärn till tant som är 103 år och fixar allt själv. Vi snackar 2 världskrig här. Respekt. Jag är snart 30 år och tar mig inte upp ur sängen. Sitter med laptopen i knät och känner mig allmänt bakfull. Nattjobb tenderar att ha den effekten. Kroppen är inte gjord för att springa runt i kalla korridorer klockan 04. I alla fall inte min. Dagen kommer att spenderas invirad i filt framför tv:n. Jag tycker att jag gjort mig förtjänt av det. Vissa lever upp det i Milano, andra slackar loss framför Änglar och Demoner. Oh, well.

Fototräff

2009-10-27T02:28:00.000-07:00

Om jag skulle gå ut här och fråga om det fanns någon som kan tänkas vara intresserad av att träffas och nördprata foto och som kanske även skulle vara intresserad av något workshop-aktig längre fram...? Om jag skulle göra det (OM!) - finns det då något som helst intresse? Jag vänder mig till de som

har en digital (eller analog) systemkamera
har ett brinnande fotointresse
känner att de har erfarenheter och råd att dela med sig av
vill ta del av andras erfarenheter och råd

Platsen är Göteborg.
Vi träffas och har allmänt trevligt.
Nå?

Smakprov?

2009-10-24T16:08:00.001-07:00

Vad är det med gratis smakprov som förvandlar människor till djur? Jag blir lika fascinerad varje gång jag går på matmässa. Man står i kö. Man betalar. Man kikar ut över havet av svettiga människokroppar. Lokaliserar någon vars käkar ser ut att röra sig (ett solklart tecken på något ätbart), kastar sig in i massan och armbågar sig fram till gratismaten. Det spelar ingen roll vad det är - korv, enbärsmust, sylt, chokladpellets, en stor skål med bajs... En knivsudd bajs åt alla. It's all good. Jag brukar titta föraktfullt på alla som står och trängs och intalar mig att jag är förmer är dem. Bönder! Sedan dyker jag ner i närmaste skål och glömmer allt vad svininfluensa heter. Efter det armbågar jag mig vidare till nästa anhalt. Jag skulle gissa att de flesta som går på mässor där det är mat involverat gör exakt samma sak. Jag menar, handen på hjärtat - hur många går egentligen ut från mässhelvetet med något köpt? Inte jag. Jäkligt sällan i alla fall. Om man började väga folk före och efter skulle nog biljettpriserna höjas avsevärt. Jag bara säger.

Lördag

2009-10-24T15:57:00.000-07:00

Lördagmorgnar spenderas med fördel hemma hos fin vän. Man vräker i sig scones, dricker choklad-te, umgås med trevlig katt som beter sig som en hund, kollar bloggar, nördpratar kameror, bläddrar i fotoböcker och fascineras av allt naket (i fotoböckerna).
Sedan går man på chokladfestival och äter sig fördärvad.

Mmmm... Lördag.

skriker som en fjortis

2009-10-23T03:56:00.001-07:00

Eftersom det refererades till en fransk klassisker i förra inlägget, känner jag att det är på sin plats med lite fulkultur.

Snart är det dags för premiären av New Moon.

Iiiiiiii....

À la recherche du glassbil perdu

2009-10-22T06:39:00.000-07:00

Ni vet i "På jakt efter den tid som flytt", när Marcel Proust berättar hur barndomsminnena bara väller över honom när han biter i den där madeleinekakan? Exakt så känner jag när jag hör glassbilen.
Är jag ensam om det?

Aaaah... Daffyglass... The memories...

Vissa joggar, jag bakar

2009-10-22T03:44:00.000-07:00

Häromkvällen fick jag spel kl 23.30 på natten och satte igång att baka kladdkaka. Inte för att jag var sugen på det. Inte för att jag väntade besök. Jag började bara baka. Grejen med kladdkakor är dock: jag kan aldrig få till dem. Kladdkakan är min nemesis. Mitt Everest. Får mig att slita mitt hår varje gång jag tar ut den ur ugnen. Min sambo avlägsnar sig lite diskret när han märker varthän det barkar. Det är på den nivån. Rädde sig den som kan.
Egentligen gillar jag inte ens kladdkaka. Jag har bara fått för mig att det är gott. Äter jag det när jag är bortbjuden brukar det vara just det - gott. När jag bakar tenderar den dock att bli skit. Torr. Äcklig. Ful. Ett monster. Ändå fortsätter jag baka i min strävan efter den perfekta kladdigheten. Som jag aldrig får till. Det slutar med att jag står och svär och häller diskmedel över den. Utöver det är jag fullständigt normal.

Jag kan inte förstå att jag just skrev om kladdkakor.
Det börjar onekligen gå utför här.
Hade det funnits en "mest tragisk"-kategori på Blog Awards hade jag vunnit. Lätt.

What's the time?

2009-10-21T12:14:00.000-07:00

Ubunto time!

dum-dum-dum-dum-can't touch this...

And I love all things American

2009-10-21T11:56:00.000-07:00

2 amerikanska polaroidälskande tjejer med coola tatueringar vill att jag ska fota deras bröllop i Stockholm nästa år. Jag frågade om de hade släkt här.

- Nope. We just love all things Swedish.

Jag är lite osäker på hur två tjejer från Atlanta fått nys om lilla mig.
Anyhoo.
Roligt.
Men det absolut roligaste är ändå att läsa mailen som de skickat översatta från engelska till svenska av Google Translator.
Priceless.

WTF?

2009-10-21T11:18:00.000-07:00

Starbucks öppnar på Arlanda.
Sist jag kollade låg Arlanda i Stockholm.
Houston, we have a problem.

Mingel

2009-10-18T09:04:00.000-07:00

Idag har jag minglat. Med andra bröllopsfotografer. Jag hade väldigt roligt och träffade flera fantastiskt fina människor. Alla hade visitkort utom jag. Classy.
Vi satt i en stor ring och skulle presentera oss själva. När turen närmade sig mig funderade jag på att lägga benen på ryggen. Inte en chans att jag skulle kunna presentera mig själv som bröllopsfotograf och komma undan med det. Jag är så fett avslöjad. Ingen fancy utbildning. Inga 20 år på nacken. Inga visitkort. Var är toaletten? Kanske kan sitta där och autistvagga medan de andra socialiserar.
Ja, eh, jag heter Camilla och jobbar som bröllops- och porträttfotograf. Bland annat. Jag fotar för att jag... tja... älskar det.
Tystnad.
Ingen kallade mig fejk.
Ingen skrattade.
Folk såg genuint intresserade ut.
Sedan gick turen vidare till nästa man.
Jag vände mig till tjejen bredvid och väste: Jag kom undan med det.
Hon såg helt oförstående ut.

Google translator

2009-10-18T09:00:00.000-07:00

Mail från Atlanta, USA

Jag visade din webbsida till min brud att vara och hon flämtade och svimmade och var mycket upprörd. PS. Do you speak English?

Jag hoppas innerligt att det är positivt menat.

Att bo i bostadsrätt

2009-10-17T10:25:00.000-07:00

Klockan är 11.45. Min sambo går ut på balkongen för att röka. Plötsligt ser jag bara halva hans huvud. Jag frågar vad han gör. Han väser något ohörbart. Jag ber honom upprepa.

- Men vad gör du?
- Shhhh...
- Varför sitter du på huk?
- ...
- Hallå?
- Städdag. Städdag. Göm dig!

Det stämmer gott folk. Vi är smitare. Resten av eftermiddagen spenderades på golvet.

- Kryp inte så högt, någon kan höra!
- Dämpa tv:n!
- Shhhh!

Nej. Ärligt. Det städades. Tills slut. Det går visst inte att smita hur många gånger som helst.
No mercy.
Thou shalt städa, dammit!

Det är jag och Peter Pan

2009-10-17T04:18:00.000-07:00

Att fotografera bröllop är roligt.
Att fotografera barn är minst lika kul.
Det kan ha att göra med att jag fortfarande är ett stort barn själv.
Det kan vara så.
Hm.

Dagens kattstatus

2009-10-14T12:31:00.000-07:00

Tjock.

Som bäst när det inte gäller

2009-10-14T12:29:00.000-07:00

Just nu står det 3-0 Sverige-Albanien.
Så dags nu.

...

2009-10-12T09:34:00.000-07:00

När min sambo är uttråkad städar han.
När jag är uttråkad äter jag.
Fascinerande.

Öppet brev till Kanal 5

2009-10-12T09:28:00.000-07:00

Kära programansvarige på Kanal 5,

Du har säkert många fina idéer när det kommer till reality-tv.
Men Ullared?
Hur tänkte du där?
För helvete.

Truth be told, jag har aldrig varit där. Den lilla reklam jag såg för en stund sedan gör mig dock inte mer sugen. *ryyyys*

Vänliga hälsningar C.

Lugna bananer

2009-10-06T12:39:00.000-07:00

Det är rätt lugnt just nu. På de flesta fronter.
Jag redigerar bilder.
Äter banankaka.
När jag har mycket att göra flyter saker och ting på bra. När saker och ting lugnar ner sig sitter jag ofta och strökollar i rosa, fluffiga kokböcker signerade damer med stora rumpor. Jag letar upp det mest kaloristinna receptet, knatar iväg till affären och köper 1000 gram smör, sedan går jag hem och bakar. Jag har aldrig förstått mig på folk som hävdar att man äter mindre när man stått och slavat i köket i x antal timmar. Stackars människor. Jag hör inte till dem. Jag bakar och äter. Som om det inte fanns någon morgondag. Olyckligtvis hör jag inte heller till de där människorna som kan äta hur mycket som helst utan att lägga på sig. Men det kan vi ta en annan gång.

Säsongsfinal

2009-09-28T09:37:00.000-07:00

Sista bokade bröllopet i år är avklarat. Det känns lite vemodigt.
När jag vaknade i söndags hade jag ont precis överallt. Jag hade träningsvärk på ställen där jag inte visste att man kunde få träningsvärk. Men det var det värt. Det skulle vara fantastiskt roligt att fota ett vinterbröllop, så om ni känner någon som ska gifta sig - tipsa gärna om mig. Mina priser i år är väääldigt låga med tanke på det enorma arbete som jag lägger ner. Jag höjer mig inte förrän nästa år, så sprid gärna ordet. Om ni vill. Jag hade verkligen uppskattat det. Jag åker gärna land och rike runt. Jag kommer satsa helhjärtat på fotograferandet framöver.
Utöver bröllop fotar jag även avslappnade porträtt och dop. Jag har ett par studentfotograferingar bokade inför nästa år, så om man vill ha lite annorlunda studentfoton med min touch, let me know.

OH, LORD HAVE MRCA

2009-09-22T09:24:00.000-07:00

Häromdagen kollade jag på Oprah.
Det stämmer.
Jag har inget liv.
Där pratade man om en köttätande bakterie (MRCA) som är resistent mot det mesta i antibiotikaväg. En av gästerna var en kvinna som råkat skära sig i fingret. Någon dag senare fick hon feber. Sedan hamnade hon i koma. Sedan blev hon av med halva överkroppen och såg ut som något taget ur Silent Hill. Det stack ut ben lite här och var i ryggen. Hon trummade på sina synliga revben medan Oprah fascinerat kollade på. Jag dog lite när jag såg det. Sen gick jag och gömde samtliga knivar i garderoben. Vi skär sallad med sked nu.

Till saker som jag inte bör göra om jag vill behålla min mentala hälsa hör:

Kolla på Oprah. I alla fall inte när Dr Oz är med. Det slutar aldrig bra.
Strökolla i FASS. Det slutar aldrig bra.

För cirka 15 minuter sedan skar jag mig i fingret på jobbet.
Med en skitig sax.
Man skulle kunna tro att mitt största bekymmer är att jag inte har tagit stelkrampssprutan.
Det är det inte.
Mitt största bekymmer just nu är hur jag på bästa sätt kan få vitrockarna på Östra Sjukhuset att förstå varför jag vill bli inlagd.

"Hon skriker något om Silent Hill."
"Ge henne lite lugnande. Fika någon?"

Nobody puts baby in a corner.

2009-09-15T11:57:00.000-07:00

Hej då, Patrick.

Ubunto

2009-09-09T08:07:00.000-07:00

För lite drygt två år sedan slutade jag dricka cola light. Min tandläkare lyckades övertyga mig om att allt som slutar på "light" är djävulen. Något om att mina tänder sakta höll på att ruttna bort, men att jag gärna fick fortsätta fräta sönder käften och samtidigt finansiera hennes nya kök. Hon sa det med ett leende på läpparna och en skalpell handen. Eller om det var en tandspegel. Jag minns inte riktigt. Jag slutade i alla fall cold turkey. Jag la av med allt vad läsk heter. Det var jobbigt i lite drygt en vecka. Sedan försvann abstinensen.

Men.

Så upptäckte jag Ubunto.

Ubunto Cola.

För de som inte känner till Ubunto kan jag meddela att den är

a) rättvisemärkt och därmed dyrare
b) jävligt söt

Det var för två månader sedan. Jag skulle jobba natt och behövde något uppiggande. Så jag köpte en (that's right) Ubunto. Sedan dess har inget varit sig likt. Jag sitter väl inte direkt och sörplar Ubunto nonstop, men jag tänker på den där sabla läsken hela tiden. Hela. Tiden. Jag svär att de lagt knark i den. Jag står i kassan i bokhandeln och servar kunder och allt jag kan tänka är: ditt huvud ser ut som en läsk. Jag har hamnat där igen. I läskträsket. Nu hjälper det inte längre att hålla uppe en vecka. Då dör jag.
Så.
Hej då tänder.
Nice knowing ya.

Knack, knack, knack

2009-09-07T13:02:00.000-07:00

Fortfarande frisk.
*tar i trä*

Ehum

2009-09-07T12:18:00.000-07:00

Nu har jag tänkt.
Och tänkt.
Och tänkt.
Och kommit fram till att jag inte alls sänker mitt ursprungliga pris för en heldags bröllopsfotografering. (Oh, the ångest när det gäller prissättning, jag hatar allt som har med pengar att göra - jag vill bara fota och göra folk glada.)
12900 kr.
Hade jag varit villig att betala det för mina bilder?
Ja.
När skatten har dragits måste jag känna att jag tjänat så pass mycket att det är värt det. Eller som någon sa häromdagen: när du slår ut summan per timme - tjänar du mer eller mindre än de på burgarekungen?
Det tål att tänkas på.

Fem citroner om dagen

2009-09-05T01:24:00.000-07:00

Pojkvän har legat däckad i flera dagar. Nej, inte svinis. En vanlig, hederlig monsterförkylning. När jag började känna av halsont och öronont häromdagen tryckte jag i vild panik i mig fem citroner. Kan inte bli sjuk. Vill inte bli sjuk. Inte nu. Inte när det är bröllop på bröllop i september.
I skrivande stund mår jag tipptopp.
Om det beror på citronerna vet jag inte.
Men, men.
Ta i trä.

Dagens blödiga

2009-09-03T01:15:00.000-07:00

Om han som eventuellt ska utvisas och skrapar triss i tv på lördag har jag bara en sak att säga:

såjävlabra

Jag började nästan lipa på vagnen.

Dåså...

2009-09-02T06:15:00.001-07:00

Stort tack till alla som orkade ta sig tid och hjälpa mig lite när det gäller min prissättning. Jag uppskattar det verkligen. Det har inte varit lätt. Alls. Jävligt svårt faktiskt. Många sömnlösa nätter. Vad är jag värd? Är det och det för dyrt? Kommer jag någonsin att kunna leva på det här? Jag hatar att jag inte är rik som ett troll och kan föreviga något av det finaste i folks liv gratis. Men jag måste ju också äta. Jag kommer att sänka priset som jag ursprungligen hade tänkt ta och ligga rätt lågt 2010. Lågt jämfört med många andra fotografer, vill säga. Allting är ju relativt. Det finns säkert de som tycker att jag tar överpris. Som inte inser hur mycket tid jag lägger ner. Att arbetet inte är slut när jag kommer hem från bröllopet.
Att det snarare börjar.

Men jag älskar det. Tro inget annat.

Jag hade ursprungligen tänkt ta 12900 kr för en heldag 2010. Jag har beslutat mig för att ändra det till 10000 kr och fortfarande inkludera samma saker. Betänk att det dras skatt på de pengarna. Slå sedan ut summan på två-tre veckor. Inkludera slitage av utrustning - utrustning som kostar en hel del. Fortfarande för dyrt? Tja. Jag tvingar ju ingen att anlita mig. Free will, people. Free will.
Jag har valt att enbart fotografera heldagar, eftersom jag vill berätta en historia med mina bilder. Vi får väl se om jag kommer att göra några undantag. Man ska aldrig säga aldrig. Men jag föredrar att vara delaktig hela dagen. Slippa stressen (jag talar inte bara för egen del nu) och dokumentera allt istället för bara en liten del.

Så. Tack en än gång för hjälpen.
Alla ni.
Även du som tyckte att jag var värd 2700 kr.

Anyone?

2009-08-31T11:59:00.000-07:00

När jag ser reklamen för Svenska Hollywoodfruar på trean kräks jag lite i munnen.

Är jag ensam om det?

Lite hjälp

2009-08-30T04:09:00.000-07:00

Update: Tack för att ni tog er tid!

Kära ~~fem~~ läsare!

Jag skulle vilja be er om en tjänst.
Jag skulle verkligen uppskatta om ni, helt anonymt, lämnade en liten kommentar om vad som kan tänkas vara ett skäligt pris, moms inkluderat, för en heldags bröllopsfotografering - från förberedelserna till dess att man stupar. Jag har satt mitt pris, men jag skulle gärna vilja veta vad man som kund kan tänka sig att betala för mina bilder. Ha gärna i åtanke att det även ligger lite drygt två veckors arbete med redigering bakom ett heldagsbröllop. Minst. Sedan har vi slitage av utrustning och arbetet med att checka locations innan.

Alltså.

Fotografering i mer än 12 timmar
200-250 högupplösta bilder på disk
100 framkallningar strl 10x15 cm
En porträttfotografering innan bröllopet där man får lära känna mig lite bättre.

Vad skulle DU betala? För mina bilder? Ärligt. Ös på nu. Jag blir inte arg. Bara glad om ni orkar engagera er. Min sida finns här om man vill kika lite. Ju fler som ger feedback, desto lättare blir det för mig att ge bra service. Sprid gärna ordet. Jag skulle vara så tacksam.

~~Kommentarerna kommer att synas om någon dag eller två.~~

Tack!

...

2009-08-28T11:37:00.000-07:00

På MSN kan man läsa hur man kopierar Jennifer Anistons hästsvans.
Hästsvans.
Facinerande.
Jag undrar om de har något bra recept på fruktsallad.

Män som hatar kvinnor

2009-08-27T11:17:00.000-07:00

Igår såg jag Män som hatar kvinnor. Jag har känt mig rätt anti den filmen, eftersom jag för mitt liv inte kunnat se Mikael Nyqvist i huvudrollen. Det där är liksom inte Mikael Blomkvist. Nejnejnej. Njet. Noomi Rapace i rollen som Lisbeth - fine. Annars - missnöjd. Big time. Men jag gör avbön nu. Sorry Mikael. Jag hade fel. OK, jag hade kunnat se någon annan. Jag tänker inte säga vem. Men vi glömmer det. Allt är förlåtet (Lena Endre är dock inte Erika Berger, neeeej). Filmen var grym och jag kan knappt bärga mig innan Flickan som lekte med elden har premiär i september. Yay!

Chifen

2009-08-27T03:05:00.001-07:00

Snart är jag min egen chef.
Surrealistiskt.
Jag.
Vårdbiträdet.
Barnskötaren.
Lärarvikarien.
Diskplockaren.
Butiksbiträdet.

Frågan är bara vem jag ska chefa över.
Min feta katt?

Kärlek

2009-08-18T09:52:00.000-07:00

Man kan visst se Family Guy online.
Jag älskar internet.

...

2009-08-18T09:45:00.000-07:00

Alltså.
Att av misstag dricka tre veckor gammal mjölk.
En hel kopp.
Kan man dö av det? (jag kanske överdriver lite här)
Kokt gammal mjölk.
Jag tänker: bakterierna dör och lalala.
Fuck, jag måste verkligen rensa min kyl.
Eller börja kolla datum.
Innan jag dricker.

FYI

2009-08-12T06:25:00.001-07:00

Så vad händer i mitt liv?

Tja.

Jag fotograferar bröllop.
Redigerar bilder.
Jag jobbar i min lilla fina bokhandel några veckor till.
Jobbar natt.
Försöker vara social, men det är svårt.
Vill ha semester.

Osv.

Jag tänker på hösten, på hur osäkert det ser ut på jobbfronten. Jag har inte den blekaste aning om vad som händer. Kan jag försörja mig på att fotografera? En dag, kanske. Men inte på länge än. Jag borde oroa mig mer, men jag orkar inte. Mañana, mañana, liksom. Jag vet bara att jag trivs förbaskat bra med att fotografera bröllop. Hade någon upplyst mig om att jag skulle syssla med det för 10 år sedan hade jag garvat ihjäl mig. Kanske är det det som gör att jag har väldigt svårt att kalla mig för fotograf. Det känns som ett väldigt oväntat yrkesval, med tanke på vad jag pysslat med tidigare. Arkeologi (ha!). Sexologi (Pahaha!). Språk. Jag har fått höra att jag kastat bort all utbildning som jag lagt ner tid och resurser på. Det kanske jag gör. Men det skiter jag i. Nu gör jag äntligen något som känns fint.

Cheers.

Tra la la

2009-07-27T03:48:00.001-07:00

Och så kom inbetalningkorten från CSN.
Fy satan.

Klick

2009-07-11T12:53:00.000-07:00

Jag fotar lite emellanåt.
Vill man kika på min bilder kan man göra det här.
Vill man bli fotad får man gärna kontakta mig (mail finns på sajten).
Jag bits inte. Jag lovar.

Aaahhh....

2009-07-09T07:34:00.001-07:00

Jag har införskaffat en Joeyfåtölj. Den är en styggelse att vila ögonen på och passar inte in någonstans, men det glömmer man när man slår sig ner, drar i spaken och flyter iväg på små mjuka fluffiga moln. Mmmm...

Men den är ful.

Ka-blam

2009-07-08T14:39:00.000-07:00

Idag har jag druckit drinkar, ätit minipizza och sprängt en mixer.

Slå det.

Spotify me

2009-06-30T09:25:00.000-07:00

Är jag den enda i hela jäkla världen som inte har Spotify?
Jag känner mig så... utanför...

Update: Jag är spotifierad. Hurra! Gratis och väldigt lätt.
Min oerhört splittrade musiksmak finns att skåda här.

That guy

2009-06-30T08:39:00.000-07:00

Jag står i bokhandeln och svettas ymnigt. In kommer en man i solglasögon och ser sig omkring. Han frågar efter Göteborgsböcker på engelska. Han ser bekant ut, men jag kan inte placera honom. Så jag bara tittar. Som en idiot. Han frågar efter något annat och jag svarar. Funderar på varför jag inte komma på vem han är. Han går runt. Jag stirrar. Han bläddrar i en bok. Jag glor. Jag har sett honom förut. Jag vet det. Brittisk. Medelålders. Men jag kan inte med att fråga. Det är en ren principsak. Om jag känner igen en kändis låtsas jag som ingenting. Som när Leif Pagrotsky var här inne. Han nådde inte upp till översta hyllan. Jag fick hjälpa honom. Det var roligt. Han tyckte vi var dyra. Det var också roligt. När Jonas Gardell var här inne ville jag krama honom, men jag vågade inte. När Ulf Ekberg var här inne frågade min kollega om han hade Coop-kort. Det hade han inte. Hursomhelst. Jag har låtsats som ingenting.

Men den här killen.

Irriterande.

Han närmar sig kassan och jag känner att jag måste säga något. Så jag gör det.

- You're that guy, aren't you?
- Yes I am, säger han, vänder på klacken och drar fort som fan.

När dörrarna susat igen bakom honom kommer jag på det.

Vem det var.

Neil Tennant.

Oh yes

2009-06-29T08:00:00.000-07:00

När det är så här varmt kan det inte hjälpas.
De blekfeta benen måste luftas!

För gammal för den här skiten

2009-06-20T11:22:00.000-07:00

Min rygg.
Min.
Rygg.

Jag är tydligen för gammal för att åka waveboard.

Gnnn..

Note to self

2009-06-18T06:38:00.001-07:00

Införskaffa muddlare.

Är vi framme snart?

2009-06-16T09:29:00.000-07:00

Jag har kommit fram till att det inte är optimalt att bila 50 mil. Nejnejnej.

Aldrig mer.

För att inte tala om alla döda grävlingar som jag grät över mellan Norrköping och Borås. OK. Jag fattar att det är svårt att väja i 100 km/h och grävlingar är kanske inte de smartaste djuren, men ändå. Uuuäää.

Saker som stör mig

2009-06-10T06:20:00.001-07:00

Studenten.
Det är inte skrikandet.
Inte visselpiporna.
Inte flaskorna som ligger och skräpar överallt.
Inte glädjen (jag är inte så bitter än, tack så mycket).
Men technon.
Urk.

Äcklo

2009-06-10T06:16:00.000-07:00

Dagens lunch:

Fanta och ölkorv

Jag var instruktör en gång i tiden.
Tränade regelbundet.
Fanta och ölkorv.
För helvete.

El sunko modemo

2009-06-08T06:53:00.000-07:00

Mitt modem har gått sönder.
Det är tråkigt.
Jag är nämligen extremt (oh, så extremt) beroende av mitt modem.
Inte beroende som i "fasen, jag kan inte kolla mailen"

Beroende som i

GEMIGMITTKNARKGEMIGMITTKNARKGEMIGMITTKNARK

Ja, jag är sjuk. Ja, mina knän är förmodligen sönderstrålade på grund av all tid som jag suttit med datorn i knät. Igår hittade jag en liten skalbagge i skafferiet, vilket tyder på att jag borde städa mer och surfa mindre, men vad fasen. Jag äter ändå inget därifrån.

Jag har tejpat fast modemsladden med ultrafet tejp, så nu kan jag surfa fem minuter innan uppkopplingen bryts. Hillbilly style. Det är fult, men det fungerar.

Dear Reka

2009-05-10T08:28:00.000-07:00

Jag fick ett meddelande på Facebook:

Dear Camilla,

I'm wondering if you were the girl in Thailand last December. I was the lady with four kids in the thaiboxing arena. I was wearing the red uniform, and you showed me some great shots you took of me kicking and stuff. I've been trying to email you, but I'm not sure you got my mail. So if you are the one girl I'm looking for, please get back to me, I'd be thrilled to get those pictures!! :) Thank you very much.

Reka Vaczy

Svar: Kära Reka. Nej, det var inte jag. Jag borde ha kommit ihåg en sista minuten till Thailand där jag tydligen ska ha letat upp dig för att visa bilder av...dig. I röd uniform. I full färd med att misshandla dina fyra barn. Jag är ledsen att göra dig besviken.
PS. Du får inte mitt kontonummer.

Translation: Dear Reka. Fuck off.

.net

2009-05-06T07:35:00.000-07:00

Nu är den nästan färdig. Hemsidan. Min sida. Med mitt namn. Mitt riktiga. Ingen anonymitet, bara jag.
Känns rätt bra.

(Tack rara A för all hjälp!)

i-landsproblematik

2009-04-02T07:39:00.000-07:00

Jag intalar mig att man som självförsörjande vuxen bör storhandla åtminstone någon gång i livet. Det är trevligt med en full kyl. Eller. Nej. Jag öppnar mitt fullproppade kylskåp och får panik. Det är för mycket där inne. Inte överskådligt. Jag vet inte var jag ska börja. Det slutar med att jag äter knäckebröd med jordnötssmör medan maten i kylen sakta ruttnar bort. Jag ska aldrig storhandla igen. Aldrig!

En sprint förbi parken

2009-04-01T14:41:00.000-07:00

I brist på jobb (lågkonjunkturen är en slyna) har jag skrivit in mig på två kurser. Webbdesign och Litterär gestaltning. Mitt resonemang gick ungefär så här:

Jag har pillat med bloggkoder.
Webbdesign blir en promenad i parken.
Jag kan stava.
Litterär gestaltning blir en promenad i parken.

Jag hade fel.
Jag erkänner.